Sett och hört på Rosendal
Här kommer senaste skvallret från hagen på Rosendal.
Det har kommit en ny inackordering - en urläcker guling vid namn Cero. En ung fjording-valack. Han har funnit sig väl tillrätta och verkar trivas. Han har en väldigt stark inverkan på ston verkar det som...
Han har tagit sig en lite flock ston - Eir, Bláskinna och Lina (som på denna bild håller sig i bakgrunden). Dock var Bláskinna lite svårövertalad så när Cero skulle ha in henne i sin flock igår-kväll så smällde det rejält när det motsträviga stoet försökte göra sig av med sin förföljare. Men av bilden tycker jag tydligt man kan läsa ut att hon har gett sig - skulle väl bara spela svårfångad.
Undertecknad kommer att följa dramat och mer info kommer inom kort från hagen och hur detta påverkar övriga innevånare där.
Det var allt från Sett och Hört på Rosendal.
Kramizar
Det har kommit en ny inackordering - en urläcker guling vid namn Cero. En ung fjording-valack. Han har funnit sig väl tillrätta och verkar trivas. Han har en väldigt stark inverkan på ston verkar det som...
Han har tagit sig en lite flock ston - Eir, Bláskinna och Lina (som på denna bild håller sig i bakgrunden). Dock var Bláskinna lite svårövertalad så när Cero skulle ha in henne i sin flock igår-kväll så smällde det rejält när det motsträviga stoet försökte göra sig av med sin förföljare. Men av bilden tycker jag tydligt man kan läsa ut att hon har gett sig - skulle väl bara spela svårfångad.
Undertecknad kommer att följa dramat och mer info kommer inom kort från hagen och hur detta påverkar övriga innevånare där.
Det var allt från Sett och Hört på Rosendal.
Kramizar
Frukost på Rosendal
I frukostmatsalen kunde man se en brokig samling av individer. Det var vanliga arbetare, tjänstemän och chefer men i den här världen gör man inte någon skillnad på social rang. Här umgås alla med alla.
Zabina äter här frukost tillsammans med Norea. I bakgrunden kan man skymta Bláskinna.
Här kan vi se syskonen Dreitill och Feila i ivrigt samspråk kring höhögen.
Småfolket väljer att äta tillsammans. Här har vi Ricko, Birk och Malin - i bakgrunden syns Simone med huvudet djupt ner i maten (som vanligt... borde hon inte tänka lite på figuren - beach 2011 närmar sig...).
Lilla söta Belinda väljer att äta ensam denna vackra morgon.
Så kan det se ut en morgon på Rosendal.
Kram kram
Zabina äter här frukost tillsammans med Norea. I bakgrunden kan man skymta Bláskinna.
Här kan vi se syskonen Dreitill och Feila i ivrigt samspråk kring höhögen.
Småfolket väljer att äta tillsammans. Här har vi Ricko, Birk och Malin - i bakgrunden syns Simone med huvudet djupt ner i maten (som vanligt... borde hon inte tänka lite på figuren - beach 2011 närmar sig...).
Lilla söta Belinda väljer att äta ensam denna vackra morgon.
Så kan det se ut en morgon på Rosendal.
Kram kram
För första....
...gången sedan november så är det snö och isfritt på uppfarten till vår gård! Dock massa is kvar på stallplan men det är i alla fall ett litet framsteg för våren. Igår harvade jag bort snömodden i paddocken för tredje gången i år - måtte det vara den sista.
Terminen är nu inne på fjärde veckan - det går fort, känns som om vi nyss startade. Jag har inte gjort något detaljerat schema för lektionerna denna termin, bara en grovplanering. Jag resonerar som så att då kan jag planera in det jag känner för just den dagen och då blir jag en bättre ridlärare ;) eller hur!? Tänk annars att det står t ex serpentinbågar på schemat, och just den dagen känner inte jag för serpentinbågar - då kommer jag kanske vara oengagerad. Då är det bättre ni får göra något som jag brinner för den dagen - ni brukar ju smittas av mig och tycka det är kul också!
Det har kommit en hel del nya elever denna termin - jätteroligt! Vi har ändrat grupp-sammansättningarna en del för att alla ska tycka det är roligt och att de kommer vidare med sin ridning.
Jag håller på och lära Maja rida Týr. Maja rider i två grupper denna termin och hon har haft Týr de senaste veckorna på alla lektioner. Första gången gick det väääldigt fort, men igår började hon få koll på honom. Han är ju väldigt het och måste ridas med sätet eftersom han springer när man tar i tygeln. Maja väger ju typ ingenting (jo, 28 kg - jag vet Maja) och hon har rätt korta ben. När man tar tag i Týr med tygeln så måste man samtidigt hålla om honom med skänkeln för att få honom att trampa under sig med bakbenen och på så sätt släppa efter i nacken och mjukna. Igår kom vi på att vi får börja på lite längre tygel och böja honom istället när han går emot. Det gick mycket bra. Målet är - i alla fall mitt mål - att Maja ska kunna rida Týr på Framtids prova-på-tävling nästa vår.
Jag jobbar för att Ebba ska börja rida familjens häst Gná på lektionerna. Gná ingår också i prova-på-tävlings-målet - att Marie ska kunna rida en klass och Ebba den andra på Gná så de kommer igång att tävla den fina hästen. Så Marie - nu har jag satt det på pränt så nu är det bara att jobba på ;) Jag ska hjälpa er att nå dit!
Hoppas även kunna börja tävla Feila och Dúi nästa vår. Det går framåt med träningen av dem. Ridbarheten har blivit mycket bra på Feila så man kan börja jobba henne på allvar, lätt att rida ut och mycket samarbetsvillig. Dúi är kanonduktig. Red honom ensam runt Braxstad i lördags, han mullrade lite när vi red förbi en hage med "stora" hästar men gick vidare utan problem. Vi töltade och galopperade massor. Vi måste jobba med hans trav, väljer hellre galopp när jag vill trava. Igår red vi ut tillsammans med Susanne och Vilda. Gick också mycket bra, ibland kom han på att hon var bakom och blåste upp sig lite men i övrigt var han väldigt avslappnad.
Nej, nu är det dags att gå ut och jobba. Ha det bra!
Just det - status för Jullan är just nu väldigt bra. Symtomfri utan medicin och springer ner till hagen när hon ska gå ut. Måtte det fortsätta så!
Kramizar
Terminen är nu inne på fjärde veckan - det går fort, känns som om vi nyss startade. Jag har inte gjort något detaljerat schema för lektionerna denna termin, bara en grovplanering. Jag resonerar som så att då kan jag planera in det jag känner för just den dagen och då blir jag en bättre ridlärare ;) eller hur!? Tänk annars att det står t ex serpentinbågar på schemat, och just den dagen känner inte jag för serpentinbågar - då kommer jag kanske vara oengagerad. Då är det bättre ni får göra något som jag brinner för den dagen - ni brukar ju smittas av mig och tycka det är kul också!
Det har kommit en hel del nya elever denna termin - jätteroligt! Vi har ändrat grupp-sammansättningarna en del för att alla ska tycka det är roligt och att de kommer vidare med sin ridning.
Jag håller på och lära Maja rida Týr. Maja rider i två grupper denna termin och hon har haft Týr de senaste veckorna på alla lektioner. Första gången gick det väääldigt fort, men igår började hon få koll på honom. Han är ju väldigt het och måste ridas med sätet eftersom han springer när man tar i tygeln. Maja väger ju typ ingenting (jo, 28 kg - jag vet Maja) och hon har rätt korta ben. När man tar tag i Týr med tygeln så måste man samtidigt hålla om honom med skänkeln för att få honom att trampa under sig med bakbenen och på så sätt släppa efter i nacken och mjukna. Igår kom vi på att vi får börja på lite längre tygel och böja honom istället när han går emot. Det gick mycket bra. Målet är - i alla fall mitt mål - att Maja ska kunna rida Týr på Framtids prova-på-tävling nästa vår.
Jag jobbar för att Ebba ska börja rida familjens häst Gná på lektionerna. Gná ingår också i prova-på-tävlings-målet - att Marie ska kunna rida en klass och Ebba den andra på Gná så de kommer igång att tävla den fina hästen. Så Marie - nu har jag satt det på pränt så nu är det bara att jobba på ;) Jag ska hjälpa er att nå dit!
Hoppas även kunna börja tävla Feila och Dúi nästa vår. Det går framåt med träningen av dem. Ridbarheten har blivit mycket bra på Feila så man kan börja jobba henne på allvar, lätt att rida ut och mycket samarbetsvillig. Dúi är kanonduktig. Red honom ensam runt Braxstad i lördags, han mullrade lite när vi red förbi en hage med "stora" hästar men gick vidare utan problem. Vi töltade och galopperade massor. Vi måste jobba med hans trav, väljer hellre galopp när jag vill trava. Igår red vi ut tillsammans med Susanne och Vilda. Gick också mycket bra, ibland kom han på att hon var bakom och blåste upp sig lite men i övrigt var han väldigt avslappnad.
Nej, nu är det dags att gå ut och jobba. Ha det bra!
Just det - status för Jullan är just nu väldigt bra. Symtomfri utan medicin och springer ner till hagen när hon ska gå ut. Måtte det fortsätta så!
Kramizar
Nu har....
...terminen äntligen börjat igen. Det är ett låångt vinteruppehåll.... Den första veckan sker många förändringar i grupperna. Det jag tänkt från början funkar inte alltid när barn och ungdomar kommer tillbaks efter vintern och plötsligt är en decimeter längre och betydligt mer mogna än i höstas. Men med lite flytt mellan grupperna så får vi nog ihop bra ridgäng.
Tyvärr känner jag mig lite låg just nu som jag har en förmåga att göra den här tiden på året men det går snart över. Att nu Juliana plötsligt har fått ett återfall inverkade ju inte precis positivt på mitt psyke. Besöket på kliniken i måndags med henne skulle blivit det sista eftersom hon har varit frisk så länge. I helgen fick hon en plötslig dipp och blev jättedålig. Natten till måndagen tillbringade jag med att fundera på om det var dags att släppa henne till det stället där ängarna är evigt gröna eller om vi skulle kämpa ett tag till. Jullan bestämde själv det senare när hon glatt gnäggade åt mig när jag kom ut i stallet på morgonen.
Så nu är det tofflor, medicin och boxvila igen. Jag börjar bli lite av en expert på fång vid det här laget efter att ha läst allt som finns på nätet om sjukdomen. Den här gången ska jag inte lyssna enbart på veterinärerna - vi skippar boxvilan. Hon får gå ut i hagen med tofflorna, hon är ju faktiskt inte dum i huvudet - har hon ont så står hon still och det är inget liv för en häst att stå på boxvila. Hon är betydligt gladare och piggare nu i alla fall.
Emelie är - som ni förstått på Island hos Sara. Hon verkar trivas bra och har smält in på gården. Hon kommer hem igen den 19 mars. Det ser vi fram emot! Det gör nog inte Sara däremot som vid flera tillfällen lovprisat sina praktikanter. Hon skulle nog vilja att Emelie och hennes klasskompis Kerstin stannade där för evigt. Men vi vill ha henne tillbaks!
Ha det bra alla!
Kramiz
Tyvärr känner jag mig lite låg just nu som jag har en förmåga att göra den här tiden på året men det går snart över. Att nu Juliana plötsligt har fått ett återfall inverkade ju inte precis positivt på mitt psyke. Besöket på kliniken i måndags med henne skulle blivit det sista eftersom hon har varit frisk så länge. I helgen fick hon en plötslig dipp och blev jättedålig. Natten till måndagen tillbringade jag med att fundera på om det var dags att släppa henne till det stället där ängarna är evigt gröna eller om vi skulle kämpa ett tag till. Jullan bestämde själv det senare när hon glatt gnäggade åt mig när jag kom ut i stallet på morgonen.
Så nu är det tofflor, medicin och boxvila igen. Jag börjar bli lite av en expert på fång vid det här laget efter att ha läst allt som finns på nätet om sjukdomen. Den här gången ska jag inte lyssna enbart på veterinärerna - vi skippar boxvilan. Hon får gå ut i hagen med tofflorna, hon är ju faktiskt inte dum i huvudet - har hon ont så står hon still och det är inget liv för en häst att stå på boxvila. Hon är betydligt gladare och piggare nu i alla fall.
Emelie är - som ni förstått på Island hos Sara. Hon verkar trivas bra och har smält in på gården. Hon kommer hem igen den 19 mars. Det ser vi fram emot! Det gör nog inte Sara däremot som vid flera tillfällen lovprisat sina praktikanter. Hon skulle nog vilja att Emelie och hennes klasskompis Kerstin stannade där för evigt. Men vi vill ha henne tillbaks!
Ha det bra alla!
Kramiz
